Pulp - Common people. Som jag redan har berört - oslagbar.
Simon & Garfunkel - Bye bye love. Den har en käck melodi som stannar i din hjärna flera dagar OCH en superledsen text. Vad mer kan man begära?
Pixies - Where is my mind? Den här låten talar direkt till min själ. Om jag hör den någonstans registrerar mitt inre det innan intellektet gör det. Vi connectar, helt enkelt. Den dramatiska inledningen! Gitarrslingan! Jag dör. Varje gång.
Håkan Hellström - Ramlar. Den ultimata partylåten. Den MEST ultimata partylåten i världshistorien. Desperation och dekadens!
Joy Division - Atmosphere, The Jesus and Mary Chain - Just like honey och Pascal - Dö inte nu. De har alla samma effektfulla hjärtslagsintro, och åtminstone JD och Pascal förs samman av sin domedagskänsla. De är alla dramatiska och emotionella (möjligtvis är Pascal något mer prosaiska och direkta i sitt tilltal än de andra två).
Visar inlägg med etikett Simon and Garfunkel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Simon and Garfunkel. Visa alla inlägg
tisdag 29 september 2009
tisdag 2 juni 2009
Get sick soon
I morse pratade jag och Mattias om covers och han sa "ja, men om till exempel Takida skulle göra covers på Simon & Garfunkel".
Jag mår fortfarande dåligt när jag föreställer mig det.
Jag mår fortfarande dåligt när jag föreställer mig det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)