Jazzhuset är fullt av tricks och Coca cola-chicks och kicks.

I detta nu har jag just skickat in min recension av gårdagens spelning. Kommun på Jazzhuset. För att inga av mina anteckningar ska gå till spillo tänker jag här och nu presentera det jag inte lyckades få in i recensionen på ett snyggt sätt.

Först: Lite vackert mellansnack (av och med Martin Hanberg).

-Ofta känner man ju sig ful, men ibland känner man sig jävligt snygg, och det handlar den här låten om.

-Ibland när man är med någon så känner man att det skulle vara gött att ligga med lite andra människor. Sen kanske man upptäcker att det inte var så gött ändå. Det handlar den här låten om.

-Det här är den sista låten vi har repat in, det är verkligen den sista, så ni kan klappa hur mycket ni vill. Alltså, jag förutsätter inte att ni skulle det...

-Om man vill köpa våran skiva kan man göra det efter spelningen. Vill man inte det så kan man dansa. De kommer att fada upp Men at work-låten precis där de fadade ner den, så det är lugnt.

Andra saker från anteckningsblocket:

"Publiken är mest popkillar i skjortor och koftor. VAR är alla poptjejer? Jag håller fortet nästan helt ensam."

När jag tänker efter var det kanske det enda intressanta som inte kom med i recensionen. Säger till när den är ute på nätet. Den kommer att vara intressant, det kan jag lova.

För övrigt verkar Jazzhuset vara en enda popsmet när det är Klubb Svanen. Homogeniteten var ruskig. Och ja, jag ingick i den med allt som krävs för att vara typisk: Cheap mondays, grå kofta, vit t-shirt, svart sjal. Haha.

Den som vet var alla poptjejer var är välkomna att lämna tips.

Kommun.

Varje gång jag ska skriva en hög recensioner är jag lika stressad och lättretlig, och varje gång jag är klar tycker jag att jag haft superkul. Eftersmaken ligger helt enkelt bättre i munnen i vissa lägen.

Hur som helst - idag har jag recenserat Kommun. Kommuns medlemmar är samma som i Sibiria. Sibiria är bandet de båda Martinarna Abrahamsson och Hanberg hade innan Vapnet. Och jag lovar att alla som gillade Sibiria och Vapnet kommer att gilla Kommun. Jag älskar plattan.

Just nu lyssnar jag på When we were whining. Samhällskritik OCH Henrik Berggren-kritik i samma paket. Även om jag i ocreddig hemlighet gillar Berggren och BD kan jag inte låta bli att roas.

I morgon ska jag ge mig ut i världen och in i recensionsstressen igen. Då spelar Kommun på Jazzhuset här i Göteborg och jag kommer att vara där med mitt block (och hoppeligen min briljans). Det blir livat.