Idag, vänner - en länk. Julia Skott har bloggat om att man inte är skyldig någon att vara snygg och jag känner bara "ja, åh, ja!" när jag läser. Exakt. Läs läs läs.
Jag önskar ju att vi levde i en värld där yta inte fanns. Det kanske är naivt av mig, men jag tror att vi skulle må så himla mycket bättre om vi inte brydde oss om utseenden. (Jag inser att det aldrig kommer hända, men önska kostar inget.) För den sakens skull kan jag tänka mig att ge upp att spana på stuprörsrumpor. Faktiskt.
Visar inlägg med etikett Julia Skott. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Julia Skott. Visa alla inlägg
torsdag 21 oktober 2010
lördag 21 augusti 2010
Dagens t-shirt.

Jag har ingen inspiration till att blogga vettigt idag, så jag snor ett fantastiskt koncept av den fantastiska Julia Skott - dagens t-shirt. Och, ja, det ni ser på bilden är alltså dagens t-shirt. Eh. Inköpt på Carlings, där det drällde av snygga människor, tidigare idag. (Jag ogillar för övrigt när alla runt mig är snygga. Jag blir besvärad.)
lördag 15 maj 2010
Jag vill ju va som du-u-u.
Min nya idol heter Julia Skott. Hon är journalist, driver det underbara projektet Kroppsbild och är i allmänhet sjukt coolhäftig.
Kroppsbildsprojektet har hjälpt mig att tänka bättre tankar om min egen och andras kroppar, vilket alltid är bra. Men det är mer än så. Bara genom sin existens har Julia Skott gett mig mer tro på att jag faktiskt kan bli journalist. Innan tänkte jag - och skratta inte nu! - saker i stil med "alla framgångsrika journalister är smala, så jag kan nog inte bli det". (Huruvida jag faktiskt är tjock eller inte går givetvis att diskutera, men i neurotiska tankar är allt möjligt.)
Såhär i skrift ser jag hur absurt det verkar, men i ens egen hjärna kan alla möjliga konstigheter verka logiska. Till och med så dumma saker som att man skulle kunna vara för tjock för att bli journalist. När jag upptäckte att Julia Skott fanns och var skitgrym insåg jag hur befängt det var. Och genast känns livet lite bättre, lite vackrare, lite mer värt.
Nu kanske du, vänliga läsare, tycker att jag är ofin i kanten som säger att Julia är tjock. Så får man junte säääga! Jo, för tänk att det får man. Jag citerar superkvinnan själv:
Jag är tjock, jag är snygg (tycker jag för det mesta), jag är tjock och snygg och det är inte något slags motsatsförhållande.
Och hör sen!
Kroppsbildsprojektet har hjälpt mig att tänka bättre tankar om min egen och andras kroppar, vilket alltid är bra. Men det är mer än så. Bara genom sin existens har Julia Skott gett mig mer tro på att jag faktiskt kan bli journalist. Innan tänkte jag - och skratta inte nu! - saker i stil med "alla framgångsrika journalister är smala, så jag kan nog inte bli det". (Huruvida jag faktiskt är tjock eller inte går givetvis att diskutera, men i neurotiska tankar är allt möjligt.)
Såhär i skrift ser jag hur absurt det verkar, men i ens egen hjärna kan alla möjliga konstigheter verka logiska. Till och med så dumma saker som att man skulle kunna vara för tjock för att bli journalist. När jag upptäckte att Julia Skott fanns och var skitgrym insåg jag hur befängt det var. Och genast känns livet lite bättre, lite vackrare, lite mer värt.
Nu kanske du, vänliga läsare, tycker att jag är ofin i kanten som säger att Julia är tjock. Så får man junte säääga! Jo, för tänk att det får man. Jag citerar superkvinnan själv:
Jag är tjock, jag är snygg (tycker jag för det mesta), jag är tjock och snygg och det är inte något slags motsatsförhållande.
Och hör sen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)