Vissa saker med simhallar kommer aldrig att förändras för mig.
Ormarna på botten, till exempel. Så länge de envisas med att ha svarta kakelplattor i en rad på botten kommer det för mig att kännas som en orm. Och jag kommer att tycka att det är lite läskigt fast jag vet att det bara är kakelplattor.
En annan sak är att kloret får en att fälla abnorma mängder hud. Döda (och halvdöda) hudpartiklar bara dräller av en i stora sjok. Det känns inte fräscht alls. Det känns ännu mindre fräscht när man tänker på att samma sak händer alla andra som simmar i samma bassäng. Dead Skin Fest 2010, där har vi en lovande festival.
Fast det är ju rätt skönt att simma också. Få motion. Och så. Sedan jag bestämde mig för att börja simma har jag gjort det fem gånger på fem månader.
Det är i alla fall bättre än ingenting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar