.jpg)
Jag åkte aldrig till Hultsfred. Nej, jag bestämde mig för att det var roligare att inte kunna andas och hosta upp lungorna, så jag gjorde det istället. På den ljusa sidan - jag har hunnit tillbringa mycket kvalitetstid med Vänner-boxen.
Blogga hinner jag knappt. Det är tråkigt, jag saknar det. But sometimes grown-ups have commitments they just can't get out of. Till exempel är jag väldigt upptagen med att oroa mig för min framtid eftersom jag är en idiot som skickade in mina betyg till antagningen för sent (VARFÖR kan inte Dille ansluta betygen till deras databas? Det ska gå. Men det är klart, går man naturbruk islandshäst ska man inte vilja plugga vidare. Det är säkert mig det är fel på). En annan sak jag gör är att förfasa mig över att James Blunt tydligen gjort en cover på Where is my mind? (en av världens bästa låtar).
Men Östersund är mysigt och jag har det oförskämt bra.
Jag är glad egentligen.
Jag lovar.
Framför allt så lever jag, vilket var det jag ville berätta med detta inlägg. Det känns inte bra när man inte bloggat på några dagar.
Hejdå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar