Vad gör vi? Nu kör vi. (Hahahaha.)

Jag har otroligt svårt att skriva just nu. Därför började jag på blogglistan, för att få igång ett flow. Men så kom jag till "din dag", och då ville jag inte längre. Känner att ingen har något behov av att veta hur värdelösa mina dagar i allmänhet är. Så jag är liksom tillbaka på ruta ett.

Här skulle man ju kunna invända att jag ju inte måste skriva. Och det är sant, ingen tvingar mig. Men jag vill. Det är, hur prettolöjligt det än kan låta, ett behov jag har som jag måste tillfredsställa. Men det är svårt när jag är lite ur fas med mig själv. Lite som att det är svårt att ha aptit när man inte ätit på en hel dag. Systemet rubbas.

Att twittra fungerar dock. Det är ett skrivande som är relativt fritt från prestationskrav. Det man skriver försvinner fort, och ska helst inte vara så himla allvarligt.

Det är ju inte som att jag har slutat lyssna på pop, eller tänka på genus, eller gilla att svamla om mitt liv. Jag har bara börjat tänka tankar som blockerar handlingen att faktiskt skriva ned sakerna. Genom att skriva det här hoppas jag bryta trenden. Sluta tänka, börja skriva.

Hej.