Nu knycker vi tältet (stumble into bed another saturday night)

Mina damer och herrar, får jag be om största... möjliga... tystnad. NU ska jag berätta! Idag har jag varit på cirkus. En vegetarisk! Den innehöll alltså inga djur, bara människor. (Kannibalcirkus? Nej, jag skojade bara.)

Nu knycker vi tältet var en föreställning som ledarna på Cirkus Kul & Bus i samverkan med (den fantastiska) kulturföreningen Kreativ Explosion satte upp i cirkustältet, hemmaplan för Cirkus Kul & Bus, på Frösön. De ville göra en egen grej, så de knyckte helt enkelt tältet. Hela föreställningen tog ungefär två timmar med en tjugominuters paus i mitten. Det kändes dock inte som två timmar utan betydligt kortare.

Förutom fantastiska cirkuskonster var det även en historia med bakomliggande tanke. Allt utspelade sig på några sekunder i en människas medvetande när hon var på väg att dö. Det sägs att livet går i repris innan man dör, och invävt i cirkusnummer och framburet av poesi fick vi se sekvenser ur huvudpersonens liv. Vackert och lekfullt framhävt av klockrent utvald (och ibland levande) musik.

Trots att cirkustältet var kallt och personen före mig fick det sista sittunderlaget var det en väldigt värd kväll. Det är inte varje dag man får se trapetskonstnärer trapetsa till Muse eller superglittrigt cirkusfolk leka på bollar till Detektivbyrån. Tråkigt nog!