Girlfriend in a coma

Idag gjorde jag en upptäckt. Joshua Radin har gjort en cover på The Smiths' Girlfriend in a coma. Och den är bra. Joshua Radin är precis så sammetslen och vänlig musik som man behöver när man är så stressad och förvirrad som jag är just nu. Skulle gärna ligga i koma ett tag. Tänk vad lugnt och skönt.
Och därmed bytte jag skickligt ämne från popmusik till mig. Steget är aldrig långt, och jag är alltid listig.

Precis just nu borde jag uppgradera mitt historiaarbete om det goda 90-talet (jag har inte skrivit om Spice Girls, thank you very much). Det innehöll för lite samhällsperspektiv. Dessutom råkade jag bajsa på den formella uppsatsformen vi tydligen skulle följa. Personligen tycker jag att verklighetsförankring är överskattat, men tycker den som sätter ens betyg annorlunda får man helt enkelt bita i det konkreta äpplet. Vilket jag som sagt borde göra just nu.

Men. Det snurrar i min skalle, jag är trött till utmattning och min puls speedar. Detta ökar varken koncentrations- eller prestationsförmåga. Och jag vill gärna både koncentrera och prestera. Tanken är att jag ska kunna göra det imorgon på tåget. 6.00 till 15.30 är ganska länge, jag bör hinna med både det och lite sömn.

När jag kommit fram är jag i Lund och ska träffa min vän, pappas ex, Babe. Lagad mat plus en natt i riktig säng. Sedan - tältning, festivalpolare och recensioner. Jag. Ska. Orka.

Idag tänker jag vara popklyschig och köpa Lucky Strike. Det känns absolut nödvändigt.