Kan inte alla bara tycka om varandra..?

Igår var det val. Resultatet blev så hemskt som det bara kunde bli - alliansregering och SD som vågmästare. Jag måste säga något om det här.

Vi tar det lättaste först. Alliansen. Jag gillar dem inte. Däremot gynnar deras politik flera av mina vänner som är småföretagare, och det är ju kul för dem. Jag försöker vara solidarisk (sound familiar..?) och glädjas för deras skull.

Det behövs nämligen som ett försök att hantera ångesten över SD som hotar att uppsluka mig. Jag har inte riktigt fattat att de har 20 jävla mandat i riksdagen. Våra liv kommer att påverkas av rasister. SD vill minska biståndet och de vill sänka skatterna ännu mer än de blå partierna. Pengarna till detta ska de spara in på att minska invandringen med 90% ("vi har högst räknat fel på några hundra miljoner kronor"). De tycker att familjer inte behöver återförenas - åtminstone inte i Sverige. Dessutom gör deras 20 mandat att riksdagen blir betydligt mindre jämställd, då endast 3 av de 20 är kvinnor.

Vad är det som händer med Sverige? Varför får inte alla vara människor? Hur kan ett rasistiskt parti komma in i riksdagen när ett feministiskt inte ens får egen statistik från Valmyndigheten? Vad fan ska vi göra?

Många bloggar/twittrar/pratar idag om att fortsätta kämpa, att slåss, att stå upp för det man tror på. Inte acceptera inhumana ideologier. Jag är så jävla rädd att vi kommer att vänja oss. Det får aldrig aldrig hända.

Kom ihåg att ifrågasätta. Kom ihåg att tänka. Kom ihåg att alla människor är lika värda. Okej? Okej.