Ge mig nåt som tar mig någonstans!

Känn ingen sorg för mig Göteborg är fortfarande en av de bästa popskivorna någonsin. (Trots stulna melodisnuttar och textrader.) Passionen! Desperationen! Euforin! Smärtan!

Popmusiker ska ha hjärtat utanpå kroppen, så är det bara. Det blir som allra bäst då. Att Håkan Hellström har totalägt hela 00-talet tar jag som bevis på det.

(Det här gör att jag känner mig säker på min egen framtid som popstjärna trots att jag ännu inte kan spela någonting riktigt. Jag har ju hjärtat utanpå. Allt som behövs.)