onsdag 12 augusti 2009

My name is Ganna, I'm your social worker.

Ni vet såna däringa små runda ostar med rött paraffin på som heter Babybel?
De är ganska bra att hålla energin upp med när man väntar på tåg i Bräcke en hel natt.
Planerad väntan: 2 h, 40 min. Oplanerad väntan: 3 h, 30 min. Summa väntan: 6 h, 10 min.

Det var kallt.
Det var tråkigt.
Det var jävligt.

Det enda som gjorde att jag ville fortsätta leva var att Mattias var där. Han lyckades på något mirakulöst vis behålla livslusten och förmågan att förmedla den. Fantastiskt.

Det första positiva med det här är att SJ kommer att bli tvungna att ge mig resor för minst summan jag betalade för biljetten. Det vill säga 700. Win.

Det andra positiva med det här är att vi nu äntligen är framme i Göteborg (med omnejd) och gör oss redo att göra av med våra sista slantar på Way out west. Efter det ska jag hora/tigga/båda har jag tänkt. Så att jag kan åka till Popaganda i Stockholm och träffa Lisa och Jens och Tora och Millan också.

3 kommentarer:

Anonym sa...

åh
700 spänn som kan gå till gitarr-kassan!
eller
tänk.. alla skivor. eller några spelningar! hehe tack sj

ps.
tror jag har ätit choklad varje dag sedan jag kom hit, nästan i alla fall. win! ds

Anonym sa...

eeh hälsningar Carrie

Cami sa...

Men typiskt tåg! Fast å andra sidan. Du ska till Wow och därefter träffa elitbarn. Något måste ju väga upp allt det goda?