torsdag 24 september 2009

Saker jag funderar på när jag handlar yoghurt och lyssnar på Bright Eyes.

Saker man gjorde på mellanstadiet man borde göra oftare nu:
-Dansa tryckare. Erkänn att det var mysigt. En treminuterskram, liksom. (Om någon ville dansa med en, alltså.)
-Fråga chans. Det var praktiskt. En fråga, ett svar. JO ELLER NEJ? SVARA! Helt enkelt.
-Hoppa hopprep och sådant. Lek och motion i ett, hur bra som helst. Numera är det mer av ett företag att få motion (att springa till bussen räknas inte).
-Klassfester. Det var fest, men det var inte alkohol. Alkoholfri cider och popcorn. Vi förstod inte att uppskatta detta sällsynta fenomen medan tid var!

Saker man gjorde på mellanstadiet det är skönt att slippa:
-Byta klistermärken. Det var det mest värdelösa någonsin och vi gjorde det varenda jävla rast. Helt hjärndött.
-Byta "bästis" varje vecka. Ingen stabilitet i vänskapsrelationerna där! Poppis hit, poppis dit, "va?! sa hon så?" och onda baktankar (exempel: om jag är vän med Sara som har hästar kanske jag får rida på dem ibland).
-Sanning eller konsekvens. Hemskt när ingen var kär i en/ville pussa en. Bläh. Värst var det när man tvingades tala om vem man var kär i (jag hade inte mage att ljuga heller) och föremålet för ens tillgivenhet såg omåttligt besvärad ut. INTE den önskvärda reaktionen.

Nåja. Universitetslivet är inte heller så illa. Man fick till exempel inte sända radio när man gick på mellanstadiet. Eller ifrågasätta sina lärare (ehm).

2 kommentarer:

Cami sa...

God poäng! Barn leker bäst och värst. Vem vill inte vara bäst och värst även som stor?

- Jag har aldrig dansat tryckare. Så jag borde verkligen göra det lite oftare. Vi hade inga discon eller klassfester på mellanstadiet. D:
- "Ja? Nej?" är fortfarande något jag tillämpar på de jag tycker om. Cami är rak på sak, du vet. Skramma de som skrämmas kan!
- Klistermärken var storebrors grej (86a). På min tid var det bokmärken. Kanske insåg ni, di yngre, att klister var coolare. Fast nittiotalarna på min skola samlade hästnamn. DET var riktigt värdelöst.
- "Radio" fick vi sända via högtalarna. Ända från förskolan till nian. Varje morgon. Men det var mest: "Idag är det den 4 september, Gretel och Gretchen har namnsdag idag, det är 15 plusgrader ute och till lunch får vi potatisbullar."

Carrie sa...

sanning eller konsekvens- TRAUMA.

och jo. klistemärken. byten. waste.

och hmmm. det är sant. människorna vi hängde med hade ofta egna hästar. OOPS.

är det stört häftigt med radion eller? det låter stört häftigt. bara så att du vet.