Something changed.

Det här är vad jag tänkte skriva när jag loggade in:

"Nu om någon gång är tiden att misströsta. Det är tiden att lyssna på Bright Eyes och grina, tiden att flytta in i sina mjukisbyxor, tiden att bara äta saker som inte kräver tillagning, tiden att växa fast i soffan framför serier."

Typ så. Jag tänkte eventuellt utveckla det lite mer, men på det stora hela var det grejen.

Sedan loggade jag in och läser kommentaren: Du ska visst bli journalist. Du skriver redan bättre än många studenter på min utbildning. Faktiskt.

Tack Emil. Helt rätt. Riktigt så lätt kan jag inte ge upp. Det vore puckat. Och mycket är jag, men inte puckad.

Alltså:

"Nu är tiden att fortsätta hoppas, tiden att inte ge upp, tiden att börja kämpa för det som är viktigt."