Don't be so hard on yourself

Jag har gått upp tio kilo. För ett år sedan vägde jag tio kilo mindre än idag. Jag känner mig allt som oftast tjock, osmidig, ful och fel. Kläder sitter inte snyggt, min mage är rund och putar ut, bla bla bla.

Det roliga är att jag kände exakt likadant för ett år sedan. För tio kilo sedan kände jag mig precis lika tjock som jag gör nu. Jag kan inte komma på någon annan slutsats att dra av detta än att tio kilo hit eller dit faktiskt inte är så jävla mycket. Om man nu ändå känner sig tjock, liksom.

När jag hade börjat tänka i de banorna insåg jag att alla vänner jag har tycker att de är för tjocka. Visst varierar graden i deras kroppskomplex, det är inte alla som har eller har haft fullt utvecklade ätstörningar. Poängen är att ingen är nöjd. Inte ens de som har kroppar jag avundas är ett dugg nöjda.

Allt detta snackade jag om med min fina vän A-K härom dagen. Då bestämde vi att vi skulle säga tre snälla saker som oss själva varje dag. Titta oss i spegeln och säga det högt. Vi tummade på detta.

Och det är här du kommer in, kära bloggläsare. För om min teori stämmer så är inte du heller nöjd. Och jag är övertygad om att du skulle kunna vara det. Alltså ska jag nu skriva ned tre fina saker om mig själv - och sedan gör du likadant! I kommentarsfältet, i din egen blogg, i ditt huvud... Var som helst. Here goes:

1. Jag har bra hud.
2. Jag kan mycket om populärkultur (beror på vem man jämför med, men för att inte jobba med det på heltid kan vi väl säga).
3. Jag gillar bilden på mig i det här inlägget. Mitt hår är fint och mitt halsband är fint.

Din tur!