lördag 29 maj 2010

Funderingar en lördagsmorgon klockan halv fem.

Häromdagen skrev jag ett mail till Fredrik Strage. Jag ångrade det så fort jag hade skickat, men då var det ju för sent. Mailet var en ganska pinsam historia. Det jag sa var i princip "hej, jag vill bli som du, hur gör man?". Ehum. Men han svarade! Och gav mig massor av karriärtips och önskade mig lycka till. Fin man, det där.

Det gjorde mig ganska speedad. Jag läste det när jag kom hem från att ha sett ESC vid två. Sedan dess har jag legat och funderat på framtiden. Saker jag ska göra, saker jag vill göra, hur jag vill att mitt liv ska vara. Jag har formulerat intervjufrågor till minst tio olika som jag vill intervjua, jag har kommit på ett ämne till en uppsats i musikvetenskap, jag har tänkt på en jävla massa saker. Och sedan började jag må illa. Så jag gav upp att försöka sova och satte mig här.

Apropå ESC var det historiskt. Dels var Sverige inte med (och var inte det rätt skönt?), och dels älskade jag låten som vann. Jag röstade till och med på den! Så mycket engagemang har ESC inte väckt hos mig sedan jag fyllde tio. Det ni.

Men nu sitter jag alltså här och mår illa i magkatarrsmagen. Håhå jaja. Mattias sover sött i alla fall. Och solen håller på att gå upp. Fåglarna kvittrar som galningar.

Jag älskar att så pass många reagerade på inlägget om Lady Gaga. Det är ju det man vill med att skriva. Få reaktioner. Alla texter har ett kommunikativt behov, så mycket har jag lärt mig i skolan. (Skolan = GU. Inte Dille...) Just den var ett ställningstagande. Då är det alltid kul om andra också tar ställning. Fortsätt så!

Hoppas att ni har en fin natt, och får sova med lugna magar. Kram.

2 kommentarer:

Emil sa...

Du är grym du, Anna. Själv hade jag aldrig vågat maila Strage, av rädsla för att inte bli besvarad, eller göra ett konstigt intryck.

Nu har jag inte sett alla bidrag, men Tyskland var nog ändå en högst värdig vinnare. Och har man inte vunnit sedan -82 var det väl på tiden.

Miranda sa...

Så himla tufft att maila folk som man ser upp till, egentligen. Det borde man kanske göra. jag undrar hur i hela världen folk stalkade (eller ser upp till låter finare) annat folk innan internet fanns.