This pain in my throat is just a sign of healthy anxiety

Nedan följer spridda noteringar från min torsdag och fredag. Varning för brist på sammanhang. (Vi läser om textbindning just nu, men det är inget som bekommer mig.)

Första saker först: The good times we shared, were they so bad? finns nu på Spotify. Äntligen! Som jag längtat, som jag våndats. Och nej, jag fattar inte heller varför jag inte tagit tummen ur plånboken och köpt skivan. Men nu finns det i alla fall, så jag kan lämna tummen i tryggt förvar.

Apropå Niccokick ska Andreas Söderlund spela på två av de festivaler som jag omöjligt kan besöka. Siesta och Piteå Dansar och Ler. Suck. Jag vill se stuprörsrumpa och få popenergi! Håhå.

I dag har jag pluggat hela dagen. Sedan var jag på filmkväll hos en kompis och sista filmen var inte slut förrän vid ett. Då visade det sig att nästa resa hem till mig gick en timme senare. Och nu, klockan tre, sitter jag och skriver detta.

Egentligen skulle jag åka två spårvagnar till Järntorget och sedan nattbuss, men när jag tagit mig till Järntorget höll ångesten på att äta upp mig. Jag löste det genom att vara dekadent och ta en taxi hem. Dyrt, och absolut inget jag hade råd med, men nöden har ingen lag. Folk spyr överallt på helgerna. Jag klarar inte av det. Och så är de fulla och konstiga, och så är det mörkt, och så är allt hemskt... Typ. Kanske. Jag vet inte vad som känns så farligt. Något är det. Så när jag satt i taxin på ett svart säte, lyssnade på den låga skvalradion och räknade kronorna jag blev av med kändes det väldigt värt det.

I morgon blir det mer plugg. Söndag likaså. På måndag är det omtenta, och därefter ska jag skriva hemtenta som ska in på fredag. Sedan nästa måndag ska en annan betygsgrundande uppgift in. Jag dör.

Nu ska jag typ äta, kanske. Eller sova. Om jag kan. Jag har blivit dålig på att sova på sistone. När jag väl sover drömmer jag konstiga och långa drömmar med invecklad handling. Häromnatten drömde jag att jag, min pojkvän och hans bästa polare hade onanitävling. Jag gav dock upp ganska fort eftersom jag hade kalla händer. Då gick jag därifrån och lät dem slåss om segern på egen hand (hoho). Min pojkvän blev lite illa berörd när jag berättade detta.

Hur som helst - natt!